Världsrekord i stavhopp för damer är en kort historia med en lång paus i slutet. Grenen blev officiell rekordgren först på 1990-talet, höjderna sköt i väg under femton år, och sedan tog det stopp. Rekordet som gäller i dag sattes 2009 och har stått längre än hela den period då det förbättrades. Nedan står de höjder som går att belägga, och varför utvecklingen ser ut som den gör.
Tre höjder som ramar in grenen
Damernas stavhopp erkändes som rekordgren av det internationella friidrottsförbundet 1994. Det första officiella världsrekordet blev då ett hopp som redan var två år gammalt: Sun Caiyun från Kina klarade 4,05 meter i Nanjing den 21 maj 1992. Höjden var inte ny, för landsmaninnan Zhang Chunzhen hade tagit sig över samma 4,05 redan året innan, men de noteringarna gjordes innan grenen fanns i rekordböckerna.
Sedan gick det fort. Fyra hoppare drev utvecklingen: Daniela Bártová, Emma George, Stacy Dragila och Jelena Isinbajeva. George blev först över 4,50 meter 1997 och lämnade rekordet på 4,60. Dragila tog det vidare till 4,81 meter i Stanford den 9 juni 2001. Isinbajeva blev sedan första kvinna över fem meter, i London 2005, och satte det som fortfarande gäller: 5,06 meter i Zürich den 28 augusti 2009.
Det bästa inomhusresultatet står Jenn Suhr för med 5,03 meter, en höjd hon tog sig över efter att Isinbajeva noterat 5,01 inomhus i Stockholm 2012.
Stavens roll i varje hopp
Stavhopp handlar mindre om att hoppa än om att flytta energi. Hopparen bygger upp fart i ansatsen, staven tar emot den rörelseenergin och lagras som spänning när den böjs, och rätsträckningen skjuter kroppen uppåt. Ju mer av farten staven kan ta emot utan att gå sönder, desto högre kommer hopparen.
Därför har materialet betytt mer för höjderna än nästan något annat. De första stavarna var av trä och sedan bambu, material som knappt böjer sig alls och som därför bara fungerade som en stötta att svinga sig runt. Metallstavar kom och gav styrka men fortfarande ingen fjädring. Genombrottet kom med glasfiber och senare kolfiber, som klarar att böjas kraftigt och sedan räta ut sig utan att brista.
Effekten syns i kurvan. En modern kolfiberstav kan lagra energi motsvarande en hel ansats och lämna tillbaka den i uppåtriktning, vilket är skälet till att höjderna i grenen steg snabbare än i något annat friidrottsmoment under andra halvan av 1900-talet.
Regeln som suddade ut gränsen mellan inne och ute
Friidrotten skiljde länge på rekord satta inomhus och utomhus. Från 1998 ändrades reglerna så att ett världsrekord kan sättas oavsett om anläggningen har tak eller inte, och ändringen tillämpades inte bakåt i tiden. Damernas stavhopp blev den gren där omläggningen märktes tydligast, eftersom flera av de rekord som Dragila och Svetlana Feofanova satte i början av 2000-talet kom inomhus och ändå räknas som fullvärdiga världsrekord.
Kvar finns statistiken över bästa inomhusresultat, men den är just statistik och inte en egen rekordkategori. Skillnaden är inte akademisk för den som följer grenen, för inomhussäsongen saknar vind och det gör ansatsen mer förutsägbar. Historiskt ligger de bästa inomhushoppen ändå strax under utomhusrekorden.
Varför 5,06 står kvar
Ett rekord som håller i över femton år brukar bero på antingen ett exceptionellt hopp eller på att grenen planat ut. Här är det troligen både och. Isinbajevas 5,06 kom under en period när hon höjde ribban centimeter för centimeter i tävling efter tävling, och den nivån har ingen efterföljare kommit i närheten av på samma sätt.
Samtidigt har grenen mognat. Materialutvecklingen har nått en punkt där stavarna inte längre ger några språng i prestation, till skillnad från på 1980- och 90-talen. Kvar finns teknik och kroppslig förmåga, och där kommer förbättringarna långsamt. Grenen är dessutom ung på damsidan och kom med i det olympiska programmet först i Sydney 2000, vilket betyder att rekrytering och träningstradition haft kortare tid på sig än i äldre grenar. Nina Kennedy från Australien är regerande olympisk mästarinna, men fem meter är fortfarande en höjd bara ett fåtal tagit sig över.
För den som följer friidrott från ett oddsperspektiv är det just den här sortens platå som gör en marknad intressant, eftersom prissättningen av ett rekordförsök vilar på hur ofta höjden faktiskt klaras och inte på hur ofta den diskuteras. Vi går igenom den mekaniken i genomgångarna om oddsrörelser här på sajten.
Kort om vanliga frågor
Vad är världsrekordet i stavhopp för damer?
5,06 meter, satt av Jelena Isinbajeva i Zürich den 28 augusti 2009. Det är fortfarande gällande och har stått i över femton år.
Vem satte det första officiella världsrekordet?
Sun Caiyun från Kina, med 4,05 meter i Nanjing den 21 maj 1992. Hoppet erkändes som grenens första officiella världsrekord när friidrottsförbundet tog upp damernas stavhopp i rekordböckerna 1994.
Vad är det bästa inomhusresultatet?
5,03 meter av Jenn Suhr. Sedan regeländringen 1998 räknas ett hopp som världsrekord oavsett tak, så inomhusnoteringen är bästa resultat under tak snarare än en egen rekordkategori.
Varför blev grenen olympisk så sent?
Damernas stavhopp fanns inte på det olympiska programmet förrän i Sydney år 2000, drygt hundra år efter herrarnas debut i Aten 1896. Grenen var ung som tävlingsgren för kvinnor.
Vad betyder staven för höjden?
Avgörande. Trä och bambu böjer sig knappt och fungerade som stöttor, medan glasfiber och kolfiber lagrar ansatsens energi och lämnar tillbaka den uppåt. Materialbytet är den enskilt största orsaken till att höjderna steg så snabbt.